Vägen till ett kejsarsnitt - DEL 5

Nu är vi hemma igen efter att vi varit på Östra sjukhuset för inskrivning inför det planerade kejsarsnittet. Det tog tre timmar att gå igenom allting 😪 Kan säga att det tog på både mina och Maciek’s krafter. Det var 34°C varmt ute och inne på sjukhuset saknades AC. Verkligen typiskt 😞 Vi satte oss i väntrummet och försökte överleva hettan. Personalen som vi träffade var alla mycket trevliga och dom erbjöd oss frukost om vi ville ha. Vi hade dock redan ätit, men tanken var god. Först träffade vi en sjuksköterska som fick min hälsodeklaration samt vårt förlossningsbrev som vi valt att skriva även om vi ska göra ett planerat kejsarsnitt. Kan säga att det är uppskattat av personalen 😊 Hon tog blodtryck, vikt och kollade järnvärdet. Mitt blodtryck var bra, men mitt järnvärde var dessvärre lågt. Jag visste redan att det var lågt, men jag mår inte dåligt över det som tur är. Sjuksköterskan gick igenom hur inskrivningen var upplagd och hon skulle även ringa upp en polsk tolk via telefon. Att dom erbjöd det utan att vi ens sagt till var bara så gulligt. Dock fick hon inte tag på tolken, men för oss gjorde det ingenting eftersom Maciek förstår engelska 😊
 
Vi fick vänta åter igen i väntrummet några minuter innan förlossningsläkaren hämtade oss. Just den förlossningsläkaren som ska göra mitt snitt var på en akut operation så vi fick träffa en annan läkare. Eftersom både jag och Maciek vet hur operationen går till så behövde vi inte gå igenom det. Istället fick jag lägga mig på en brits och läkaren gjorde ultraljud för att se vilken position Grzegorz har. Vi vet ju alla att han hatar ultraljud och även denna gång började han sparka och röra på sig så det var svårt för läkaren att få en bra överblick. Dessa sparkar höll på i ungefär 20 minuter efteråt. Maciek tyckte det var jättekul att känna en fot och ett knä som stack ut här och där 😊 Mindre roligt för mig som var livrädd att Grzegorz skulle slå till mig på mitt brutna revben, men jag klarade mig som tur var.
 
Nästa möte var med narkosläkaren på en helt annan avdelning. Vi fick information om hur bedövningen fungerar och om jag har några önskemål om smärtlindring. Jag önskade att få något lugnande innan ryggbedövningen görs och det var absolut inga problem. Halleluja, nu kan jag sova gott eftersom jag var orolig att dom vägrade ge mig det 😊 Narkosläkaren erbjöd mig även ett emla-plåster innan för maximal bedövning. Jag tackade och tog emot all hjälp som jag kunde få. Känner mig trygg med narkosläkaren och det känns som att hon har varit med några år.
 
Åter igen fick vi gå tillbaka till väntrummet och vänta en stund. Sjuksköterskan som vi träffade från början hämtade oss och vi hade ett litet avslutssamtal. Vi fick även tiden för operationen, datumet vet vi ju redan 😊 Maciek ställde några frågor och sedan var det endast att gå till provtagningen för ett blodprov. Även där gick det bra och det känns bra inför operationen för både mig och Maciek. Vi är taggade till max, bara Grzegorz stannar inne tills dess 😊
 
(null)