- Powered by ADHD
Hem Om mig Kontakt

Ett minne för livet.

 
Alla våra uppträdanden var såklart jätteroliga. Alltid hände det någonting! Malin (lucians) krona började en gång att brinna, vi startade flera brandlarm, vi såg tavlor där gubbarna hade Hitler-mustasch, var i ett trångt utrymme där vi knappt fick plats att sjunga osv. Ja, det var en minnesvärd resa jag gjorde. Men det är en sak man bara gör en gång i livet. Jag skulle nog aldrig orka göra den en gång till & jag vill nog aldrig göra det igen. Fast detta satte sina minnen för livet...
 
  • Vi hade en lucia-bil.

     
    Vi hade en egen "minibuss" som vi åkte runt i mellan våra uppträdanden. Har för mig att första eller andra dagen så gick skjutdörren sönder så vi fick hålla i den, för annars så åkte den upp. Den gick alltså inte att stänga... Så den bussen blev bytt ganska direkt, haha. Farligt, farligt! Vi spenderade ganska mycket tid i "minibussen" då vi fick vänta för ibland kom vi för tidigt till platserna & då kom vi ändå inte in tidigare osv. Så då fikade vi i "minibussen" & lyssnade på radion. Ja, jag minns att vi sysselsatte oss ganska bra ändå.
     
    Sedan var Lions-gubbarna sjukt snälla, så om man hade problem med skjuts till & från träningarna eller dit vi skulle så hämtade dom oss. Det gick alltid att ordna eller samåka. Ja, verkligen goa gubbar det där!
     
    Ida & lucia-bilen.
  • Kröningen

     
    Kröningen gick helt okej minns jag den som. Fast jag var jättesjuk & hostade nästan hela tiden. Så jag fick "mima" sångerna så jag inte förstörde för dom andra. Lite pinsamt, men det hade vi pratat om innan. Hellre det än att det lät som en kråka inne i kyrkan. Sedan så fick jag plötsligt kliande ögon där inne & en täppt näsa. Då förstod jag att kransen inte vad något som jag tålde. Men annars så gick kröningen bra. Efteråt kom prästen & andra som jobbade där & frågade hur jag mådde, haha.
     
  • Från sju tjejer till bara sex.

     
    Vi var sju tjejer från början (som det ska vara). Så innan vi visste vem som skulle vara lucia så övade vi utan att gå eller så. Efter röstningen så försvann en tjej & vi alla antog att hon blev ledsen/sur för att hon inte blev lucia. Så då blev vi bara sex tjejer kvar. Vi kunde inte ta in någon ny eftersom vi hade kommit så långt i övningen. Så vi fick vara sex stycken. Malin (inte jag) blev lucia & bilden under är tagen när vi har provat ut våra klänningar första gången. Så alla är slitna efter skolan & inte speciellt i ordning.
     
    Från vänster; Ida, jag, Veronika, Lowa, Magdalena & Malin L.
  • Hur var det nu igen..?

     
    Såhär såg jag ut när jag var med i tidningen då jag var med i Götene Lucia 2009. Saknar jag det? Ja, faktiskt. Men livet går vidare. Och jag är glad att min kamera fanns med hela tiden & att Lions-gubbarna lånade den under våra framträdanden. Så nu har jag minnen med mig under hela mitt liv. Detta var inget som jag ville göra, ingen dröm eller så. Utan det var en kompis som skickade in mig på skoj efter att vi hade sjungt kareoke. Hon trodde aldrig att jag skulle komma med. Inte jag heller... Men så gjorde jag det & visst, det var jätteroligt. Jag stod för alla hostanfallen & så var jag allergisk mot kransen jag hade på huvudet.
     
  • GÖTENE LUCIA 2009; Dag 3 (12/12-09)

    På kvällen var vi på Götdala i Skara och sjöng. Vi hade blivit informerade att de var mycket fint folk som var där. Vi fick absolut inte skratta eller vara oseriösa. När vi kom dit började vi skratta direkt för på väggen fanns det mängder med fotografier på fula gubbar. En hade till och med Hitlermustasch. Okej, uppvisningen gick bra. Jag började hosta direkt, men det gick bättre i slutet.

    Malin och Ida hade lite kramkalas innan.


    Malin look-a-like fula gubbarna.


    Hela gänget på ingång.


    Hela gänget påväg ut.

  • Kategorier

    Arkiv

    Senaste inlägg